Kyrkoarkiven

HÄR BESKRIVER JAG VAD SOM FINNS I KYRKOARKIVEN.

Födelseböcker, Husförhörsbok, Vigselbok, Dödbok, mm.
Hoppas att denna information kan hjälpa till i er forskning.

Hälsningar Kent Ramström

FÖDELSEBOK -DOPBOK   (Beteckning: C)

Barnen antecknas i den datumordning de föddes under respektive årtal.
Leta fram rätt årtal i Födelseboken och därefter mer specifikt på datum.
Sök därefter efter namnet på den person du söker efter.
Finns inte personen i födelsemånaden, kan vara inskriven i en annan månad.
Kan vara fel årtal eller datum på personen.

Födelseboken ger dig följande information.
– födelsedatum (månad + dag)
– barnets fullständiga namn ( Kan finnas information om modern har fött flera barn)
– Föräldrarnas namn
– Föräldrarnas födelsedatum (ålder)
– Familjens bostad. (Oftast är det ett bynamn/gård och kanske även en hänvisning
till ett sidnummer till husförhörslängden).
– Uppgift om modern var gift eller ej (detta för att veta om barnet var oäkta eller inte).

I Födelseboken hittar du också Dopboken.

Här får du bland annat information om.
– datum då barnet döptes (månad + dag)
– ev. faddrars namn (Kan vara Far eller Morföräldrar. Syskon mm)
(Det var dopvittnena som skulle ta hand om barnet, om föräldrarna dog )
– om modern är kyrktagen
– övriga anteckningar (om modern ex. fött sitt barn i annan församling än sin hemförsamling m.m)

HUSFÖRHÖRSLÄNGDER (Beteckning: A I)

I en större församling är husförhören uppdelade i flera böcker. (Ex: Beteckning: A I, AII)

Samlad information om familjen.
En större ort / Samhälle. Har en egen sida i Husförhören.
För landsbygden är de uppställda varje by för sig, antingen i bokstavsordning eller per rote.
(I en större församling finns det Stadsförsamling och Landsförsamling)

På vänstra sidan högst upp finns Sidonummer, Ortsnamn, Bynsnamn och Rote.
I Husförhörslängden finner du hela familjen samlad på en sida.
Högst upp på sidan hittar ni i regel Husfadern och nedanför hustrun och barnen.
Drängar och pigor brukar vara noterade längst ner i boken.
( Kontrollera hela sidan i husförhöret, längst ner på sida kan även anhöriga finnas ex. Farfar)

Husförhörslängden ger dig följande information.
– alla familjemedlemmar med namn
– alla familjemedlemmars födelsedatum
(Föräldrarnas födelsedata så att ni kan börja er forskning bakåt i tiden)
– föräldrarnas födelseort (församling+ län
(Nu vet man ivilken födelsebok man skall titta i för att hitta deras föräldrar.)
– föräldrars yrke
– vigseluppgifter
– vaccinationer
– konfirmation
– in- & utflyttningsinformation (oftast datum + ort. Här finns även anteckningar om emigration).
– själva husförhöret (uppgift om kristendomskunskaper, läskunnighet, nattvard m.m)
– avliden (årtal)
– Övriga anteckningar (ex. om en person begått brott kan här uppges datum för domslut)

Husförhörslängderna gäller mellan ett visst antal år tex 1805- 1810.
Alltså finns det många husförshörslängder att gå igenom under en persons liv och räkna då med att även prästerna avlöste varandra, vilket kan göra att många uppgifter kan bli feltolkade med tiden.
– När man hittar en familj i ett husförhör kan man inte ta för givet att Far eller Mor
är föräldrar till alla barn i samma husförhör.
– Någon av dom kan ha dött, så det har kommit in en ny far eller mamma i familjen.
(ex: Kan vara antecknat att Manen eller Hustrun i familjen har egna barn)

Ovan uppgifter bör därför kontrolleras mot tex födelsebok, konfirmationsböcker,
in-& utflyttningslängder och vigsel- & dödböcker.

LYSNINGS OCH VIGSELBOKEN    (Beteckning: E)

Lysning
Lysning var lagstadgat och därmed obligatoriskt vid giftermål i Sverige till år 1973.
Tre påföljande kyrkosöndagar var prästen under gudstjänsten tvungen att utlysa att giftermål
skulle ingås mellan två av församlingens medlemmar.
Detta antecknades också med datum i lysningsboken.

Om någon emot giftermålet skulle detta sägas och motiveras under dessa lysningstillfällen.

Lysnings- & vigselboken ger dig följande information.
– lysningsdatum (oftast 3 olika datum)
– brudparets namn, yrke, bostad
– brudparets födelsedatum
– anteckning om bådas samtycke
– vigseldatum
– vigselförättare (prästens namn)
– ev. Anteckningar (Giftman: Är nära anhörig till bruden. Ex: Brudens Fader.)

IN- OCH UTFLYTNINGSLÄNGD (Beteckning: B)

ATT FLYTTA = (Från en församling till en annan församling)

Böckerna presenteras år för år. Prästen antecknade även in- & utflyttning i husförhörslängden.
En familj eller person skulle flytta från en församling till en annan församling.
Måste flyttningsattest begäras från den församlingen man bor i av prästen.
Attesten skulle inom fjorton dagar lämnas till nästa präst i inflyttningsförsamlingen.
Prästen noterade i utflyttningslängden om flytten till annan församlingen.
Prästen i den nya församlingen, skriver i inflyttningslängden när en nyanländ person
flyttade in till församlingen. (Prästen antecknar hur många män och kvinnor som flyttat in)

Inflyttning
I inflyttningslängden står angivit till vilken by i församlingen personen flyttade in och ofta på
vilken sida i husförhörslängden de återfinns. Motsatt gäller för utflyttningslängden.

Utflyttning
I utflyttningslängden dyker ni säkert på några släktingar som uppgivit flyttning till USA.
Då börjar det stora äventyret att söka i passagerarlistor.
Datum, år, vilket skepp, från vilken stad etc.

I flyttningslängderna finns uppgift om.
– flyttningssdatum
– eventuellt nummer i husförhörslängd
– personens namn och yrke
– ort/ställe personen flyttat från
– ort/ställe personen flyttat till
– kön

DÖD- BERGRAVNINGSBOK    (Beteckning: F)

Bekräfta datum och dödsorsak

När ni har hittat en person noterad som död i husförhörslängden.
Då titta man i dödboken för att bekräfta dödsdatum och begravningsdatum.

Död och Begravningsboken finns uppgift om.
– datum för avliden (månad + dag)
– kön
– personens namn och yrke
– personens make/maka el. föräldrar om det är ett avlidet barn
– personens födelsedatum el. ålder vid dödsfallet (år, månad, dag)
– ogift/gift
– dödsorsak
– dödsort (om annan än hemort)
– begravningsdatum
– övriga anteckningar

BOUPPTEKNINGAR

Förteckningar över avlidna personers egendom som efter dödsfallet skulle
inlämnas till häradsrätten.
– Här finns information om personens ägodelar.
– Finns även information om barn / ättlingar som har rätt till sin del av arvet från den avlidne.

Bouppteckningar infördes genom 1734 års lag, men kan i enstaka fall finnas från tiden innan.
Ett ADB-baserat register över bouppteckningar t.o.m. år 1900 finns tillgängligt
i landsarkivets forskarexpedition.

DOMBÖCKER

Domsago- och häradsrättsarkiven innehåller handlingar av stort intresse för såväl släkt-
och hembygdsforskning som akademisk forskning.
Domsagor och häradsrätter ersattes den 1 juli 1971 av dagens tingsrätter.

Innehåller häradsrättens domar och protokoll från domstolförhandlingarna.
– De är kronologiskt förda, uppdelade på vårting och höstting.
– Protokoll vid urtima ting är oftast arkiverade i en separat serie.
– Register saknas i allmänhet. Landsarkivets äldsta dombok är Gästriklands dombok 1581.

I domboken finns uppgifter om.
– Om någon har begått ett brott.
– Tvister mellan personer. (ex: Osämja om ägande rätt till markområden)
– Fader till ett oäkta barn. ( Dömd att betala pengar till mamman till barnet )

KRIKSARKIVET

En hel del arkivhandlingar som används i släkt- och personhistorisk forskning är
tillgänglig på mikrofiche och kan beställas till Ditt bibliotek.
Det är SVAR – Svensk arkivinformation i Ramsele – som har denna service.

Det källmaterial från Krigsarkivet som är tillgängligt på detta sätt är i huvudsak följande:

– Militieräkenskaper
– Roterings- och utskrivningslängder
– Rullor 1620-1723
– Generalmönsterrullor
– Rullor 1724 –
– Marinens rullor
– Krigskollegium, Krigsmanshuskontoret, Rullor över gratialister
– Arméns pensionskassa, Meritband
– Arméns pensionskassa, Inkommande handlingar1757-1859
– Flottans pensionskassa, Meritförteckningar
– Likvidationer Stora Nordiska kriget
– Biografica

http://www.svar.ra.se/
Under fliken ”forska” kan man själva söka fram de handlingar man önskar beställa.